DAGS ATT SPARA?
Ett under har skett! Svenska kyrkans ekonomer har förstått att kyrkans ekonomi håller på att rasa samman, rapporterar Dagen. Över hälften av de 400 "ekonomiska enheter" som svarat på en enkät från SKTF-tidningen planerar nedskärningar inom de kommande åren, med start redan 2010. Som Kyrkliga Betraktelser föreslagit i tidigare inlägg tänker man bl.a. skruva ned värmen i kyrkorna, på sina håll ända ned till +14 - mycket klokt! Sedan skall gudstjänster flyttas till mindre lokaler och församlingshem, nåja...Men ännu blir det inte tal om varsel; bland annat därför att 40% av Svenska kyrkans anställda förväntas gå i pension inom de närmsta tio åren. Nya tjänster kommer således inte tillsättas... Några som föredömligt "gått före" (som det så fint heter) är Göteborgs stift som valt att spara in på det överdimensionerade stiftskanliet (Läppstiftet, Göteborg; höhö) och flyttat ut vissa uppgifter till församlingarna. (Avgående) stiftsdirektor Anders Bexell förklarar:
"Vi har helt enkelt sett över kansliorganisationen som en del i vårt långsiktiga visionsarbete. Det viktiga för oss är att satsa på det som är kyrkans tro och liv och vi har därför valt att lägga mer resurser på församlingarnas teologiska reflektion".Kan det uttryckas mycket klokare än så (i dagens Svenska kyrka)? Detta visar på att det finns kloka människor i Svenska kyrkan, och det är naturligtvis hoppfullt. Göteborgs stift är förebildligt på många sätt, och detta är bara ett exempel. Noteras bör att dessa besparingar i mycket beror på den allmänna ekonomiska krisen, vad som sedan sker när Skatteverket inte längre vill hjälpa Svenska kyrkan med medlemsavgifter tycks man inte vilja fundera på än och Uppsala-Bob lär väl förneka också detta faktum, snart får vi garanterat höra ++Wejryd göra dementi: "Nej, vi har inga ekonomiska problem; vi sparar bara för att det är kul... för att vara en förebild i samhället så att fler sparar... vi vill ju inte verka giriga... för miljöns skull och så...".
Dagen konstaterar: "Framöver kommer dock inte osthyvelmetoden att räcka till". Och citat (förvaltningschefen Hans Persson i Bollnäs-Ovanåker):
"Tio miljoner motsvarar 20 tjänster eller en höjning av kyrkoavgiften med 20 öre. Inget av alternativen är lockade och både får förmodligen mycket negativa konsekvenser. Hur vi än gör kan det bli fel".
10 kommentarer:
Tja, varför inte följa den finska kyrkans exempel och kasta ut alla konservativa som inte vill samarbeta med kvinnliga präster. Och varför inte när man ändå är på gång sparka ut de idioterna som inte vill viga homosexuella.
För de som inte förstår det är det med ett starkt mått ironi jag säger det här. Finska kyrkans agerande är helt sjukt.
Lutherska katoliken: Varför inte i toleransens namn:
1. Kasta ut alla bibeltroende.
2. Förbjuda läsning av alla verser i Bibeln som är politiskt inkorrekt eller omtolka dem så att de blir politiskt korrekta.
3. Etablera firandet av gay-pride i kyrkor och anordna kollektiva orgier.
Vem som helst hade skrattat åt dessa saker för 50 år sedan och sett det som helt omöjligt, men det kan bli verklighet i SvK. Vi evangeliska katoliker måste tänka ut alternativ till SvK såvida inte något händer snart som omvandlar SvK:s ledning till genuina kristna.
"...snart får vi garanterat höra ++Wejryd göra dementi: "Nej, vi har inga ekonomiska problem; vi sparar bara för att det är kul..."
Åtminstone i Malmö kyrkliga samfällighet verkar detta redan vara typ ett faktum. Med anledning av att gamla Caroli kyrka, där det firas mässa 2 gånger i veckan, nu ska säljas ut för att invigas åt Mammon, kan man notera att en samfällighetsrepresentant som uttalade sig i media närmast jublade över att man äntligen får bli av med kyrkan.
Ett annat fenomen som börjar breda ut sig i Svenska kyrkan som en följd av den ekonimiska krisen är däremot ytterst oroväckande:
Vissa församlingar har börjat spara pengar genom att inte utlysa vakanta prästtjänster.
Som Svenska kyrkan är organiserad idag får församlingarna inte själva besluta om antalet präster i församlingen. Domkapitlet gör en bedömning av hur många präster som behövs och ålägger sedan församlingen att anställa dem. Nu blir det allt vanligare att domkapitlet ignoreras och istället för att besätta tjänsten behåller man en pedagog eller en oanvänd kyrkobyggnad.
Den ekonomiska krisen får de kongregationalistiska tendenserna att breda ut sig. Är det inte dags att återgå till en episkopal organisation?
Vi kommer säkert att få höra en mångfald av motsägelsefulla bortförklaringar varför Sv Ky går kräftgång. Om det kunde gå så väl att Sv Ky likt den förlorade sonen skulle kunna komma till besinning för att göra en botvandring i riktning mot Fadershuset tillsammans med Moderkyrkan? Innan det sker måste nog avklädandet av den okristliga organisationen "Svek" fortgå den som nu med "näbbar och klor" söker upprätthålla sin verksamhet
Thomas Andersson
Lägg till krisen i verksamhetsdriften den skattesmäll som SvK åker på då de måste börja skatta för avkastningen från sina tillgångar nästa år så inser man lätt att något måste hända.
Precis som alla byråkratistyrda organisationer så är ryggmärgsreflexen dock att spara på verksamheten och behålla administrationen (vilka tar besluten? jo byråkraterna).
I förlängningen tror jag att detta är ett nödvändigt stålbad för Kyrkan i Sverige, för på annat sätt kan inte alla denna ickereligiösa överbyggnad som finns försvinna. Jag hoppas och vill tro att en kyrka istället byggd på ideellt arbete och tro ska kunna uppstå ur askan istället.
Kan byggnaderna räddas då? Ja det borde väl till stor del vara upp till den gudstjänstfirande församlingen i respektive kyrka. Bilda ideella föreningar och försök få ta över driften (inklusive kostnaderna). Eller försök ännu hellre köpa kyrkan. Kanske skulle det vara idé att försöka få till en stiftelse som kunde köpa loss kyrkobyggnader från kyrkan för fortsatt kristen användning, men då behövs kapital.
Vi går mot en situation då vi behöver fler präster än det finns prästtjänster till. Å andra sidan koncentreras gudstjänstbesöken alltmer till storhelger och lokala högtider. Vi kan få en situation då det behövs fler präster vid sådana tillfällen än antalet anställda präster i församlingen. Inte ur någon synpunkt sett, finns anledning att vägra kvinnoprästmoståndare prästvigning, eftersom en präster som rycker in extra vid storhelger etc, kan ta gudstjänster med bara en präst. Men kyrkoledningen befarar förstås att dessa "fritidspräster" med tiden kommer att kräva regelrätta anställningar.
Det är inte acceptabelt att ersätta präster med andra personalkategorier, men å andra sidan ska inte präster - om prästbrist råder - syssla med sådant som kan skötas av andra personalkategorier eller lekmän. Gudstjänster utan nattvard borde i större utsträckning än f.n. kunna ledas av lekmän.
Då får de politiska partierna, som ställer upp i kyrkovalen, chansen att tala om för väljarna vad deras kandidater gör förutom att lyfta sammanträdesarvoden. Så det är kanske en bra utveckling.
Vad ska hända med kyrkobyggnaderna? Försäljning av invigda kyrkor till profana ändamål måste förhindras! Läs förslag på min blogg (http://larsflemstroms.blogg.se), klicka på kategorin "Kyrkokommun". Tacksam om den, som inte håller med, försöker komma på något bättre själv. (Jag ser både möjligheter och risker med mitt förslag.)
NATURLIGTVIS FÅR INGA KYRKOR I STORSTÄDERNAS CITY SÄLJAS TILL PROFANA ÄNDAMÅL. DET KAN BLI EKONOMISKT OMÖJLIGT ATT KÖPA TILLBAKA DEM, NÄR BEHOV UPPSTÅR.
Förr eller senare kommer man inse att man måste banta bort alla Qi-qong lektioner där prästen får betalt för att lära ut saker som saknar relevans för kristendomen. Präster skall vara präster och göra det som präster gör (predika, dagligen förrätta mässan, bibellektioner, mission).
Många kloka tankar som jag kan ta upp i nästa inlägg!
Jag håller helt med Lars, dessutom kan kyrkokommuner förstärka ekumenik i Sverige. Det innebär att svenska kyrkor måste enas rent organisatoriskt på något vis och det kan leda till mer fruktbara diskussioner mellan kristna som i sin tur - med Andens hjälp - leder till enhet!
Skicka en kommentar