2009-11-11

BISKOP FJÄRSTEDT: "TEOLOGISK HÄRDSMÄLTA"

I Världen idag kan vi läsa förre Visbybiskopen Biörn Fjärstedts tankar om den "teologiska härdsmälta" som låg bakom beslutet om homoäktenskap i Kyrkomötet, 22 oktober. Biskopen skriver, kritiskt mot beslutet, men ändå med en strimma hopp mot slutet:
"För många gjorde Kyrko­mötets beslut tydligt att en teologisk härdsmälta inträffat i det svenskkyrkliga ledningsskiktet. Synliga tecken på det var att tills helt nyligen väl genomtänkta och motiverade ställningstaganden hastigt övergavs efter att statsministern, oppositionsledaren och riksdagens majoritet sagt sitt. Vidare att en gemensam och undertecknad skrivning i Sveriges kristna råd plötsligt ansågs betydelselös, så även sju stiftsbiskopars avvikande mening. Samt att hela 1900-talets mödosamt uppbyggda ekumenik, från Nathan Söderblom och fram till påvens och den ekumeniske patriarkens besök i Uppsala 1989 och 1993, offrades för en liten påtryckargrupps särintresse och skeva diskrimineringsbegrepp".

"Det är häpnadsväckande. Om det är någon punkt som Jesu undervisning är särskilt tydlig på, är det om äktenskapet som en förening av man och kvinna. Det finns ur exegetisk synvinkel inget tvivel om vad Jesus menade. Det uppfattades som en skärpning, inte en vidgning.
I ingen annan fråga ligger linjen så rak ända från skapelseberättelsen, genom profeterna och evangelierna, till de nytestamentliga breven och till Uppenbarelsebokens brud- och bröllopsmystik.
Det kristna äktenskapet röjer därtill en ny dimension: en återspegling av Kristi kärlek som ett offer för bruden, kyrkan."

"För att läka den upprivna spiritualiteten i Svenska kyrkan, och förmodligen även flera frikyrkor, behövs vin och olja i såren, en ny tillit till kyrkans heliga skrifter, en glädje i ordet från Gud.
Det är lätt att riva upp en given spiritualitet. Det är ett mödosamt arbete att forma den på nytt, men det går.
De som åstadkom härdsmältan måste nog bytas ut för att det ska bli möjligt."

3 kommentarer:

Mäster Abraham sa...

http://www.svenskakyrkan.se/utredningar/samtalsdokumentet_homosexuella_i_kyrkan/index-hela.htm

Fjärstedt skriver följande.
"I de fall personligt trosbärande kristna vunnit en sådan vänskap - man med man och kvinna med kvinna - att den upplevs naturligen kräva också sexuell gemenskap för att bli fullödig, måste det bli en livsväg på eget ansvar om också självklart i samråd med en kyrkans andliga vägledare i de fall sådan vägledning söks. Skälet är, som jag ser det, att en sådan livsväg är förenad med stora svårigheter och påfrestningar. Det beror på det mothåll mot saken som finns i den folkliga känslan för vad som är rätt, lämpligt och befrämjande för den personliga lyckan i det här avseendet. Ett sådant mothåll finns, mer eller mindre, i alla de samhällspräglande religionstraditionerna och kulturerna. Hur det skall förstås är svårt att säga, men det förefaller vara en illusion att tro, att det bara är fördomar, som kan överkommas."

Mäster Abraham sa...

Eller kanske följande tidlösa citat:

Kyrkan bör inte ge sken av att saken är lika enkel som det förr angavs i vigselritualet att "då främjas genom denna förening den högsta lyckan på jorden". Om ett kristet homosexuellt par, som bestämt sig för att leva med varandra i trohet efter avgivna löften, vill få Guds välsignelse över sin strävan att leva för varandra i trohet, ömhet och kärlek, bör kyrkan erbjuda den förbön med personlig välsignelse, som biskoparna föreslagit prästerna att använda i sådana fall. Eftersom det är en svår väg att gå, bör den påbörjas i den enskilda andliga vägledningens sammanhang och inte i den offentliga ceremonins.

populisten sa...

Något off-topic, men Dagen.se skriver om ett intressant amerikanskt upprop till bl.a. det hetrosexuella äktenskapets försvar:

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=194249

http://www.manhattandeclaration.org/