2011-02-09

KOMMER OCKSÅ BISKOP LIND STÄLLAS "INFÖR RÄTTA"?

Med en "tip of the biretta" till bloggrannen Mäster Abraham som på sin Ad orientem versus pekar på de uppenbara bristerna i Svenska kyrkans rättssystem, vill Kyrkliga Betraktelser idag uppmärksamma den orättvisa som finns mellan "de som bestämmer" och "obekväma" präster. För några år sedan skrev undertecknad på denna blogg om ett fall där en präst i Stockholm av domkapitlet gavs s.k. prövotid på tre år pga. "avvikelse från Svenska kyrkans lärotradition" (!). Prästens brott var att han bl.a. firat en requiemmässa, bett för de döda, bett den saliga jungfrun om förbön och "andats på nattvardsbrödet" (gäller att hålla andan nästa gång!).

Mäster Abraham har läst och länkat till förra veckans beslut i Linköpings domkapitel angående de nu frikända "kvinnoprästmotståndarna på Vikbolandet". Dokumentet är i sig intressant av olika skäl, vilket ju Mäster Abraham pekar på. Parallellen till "Stockholms-fallet" är denna gång inte att de berörda prästerna står i samma inomkyrkliga tradition, utan det faktum att biskop Martin Lind i den inledande andakten gör sig skyldig till precis samma "brott" som "stockholmsprästen", nämligen:

"Biskop Martin Lind håller parentation över N.N. som avlidit den 16 januari 2011.

Biskopen leder en förbön för N.N. samt hans anhöriga.

Domkapitlets ledamöter delger varandra sina minnen om N.N."
Att be för de döda, men också att fira mässa till deras minne, är något Kyrkliga Betraktelser inte precis har något emot. Men vad som är intressant här är ju det faktum att biskop Lind enligt Stockholms domkapitel rimligen begår ett brott mot "Svenska kyrkans lärotradition", för det var ju en av de punkter på vilken man fällde sin egen präst: "Dessutom bads flera böner, som skulle vara till hjälp och tröst för de avlidna", noterade man då i Kyrkans Tidning.

Detta väcker en del frågor: har linköpingsbiskopen brutit mot "Svenska kyrkans lärotradition"? Kommer åtgärder att vidtas? Om inte, varför? Varför visade inte Lind, som brukar ha så många åsikter om mycket, något som helst stöd för "stockholmsprästen" när denne ställdes "inför rätta"? Och så den största och viktigaste frågan: varför är en sak "olagligt" i det ena stiftet och tillåtet i det andra?

23 kommentarer:

Anonym sa...

Och så den största och viktigaste frågan: varför är en sak "olagligt" i det ena stiftet och tillåtet i det andra?

Svar: för den avgörande frågan för domkapitlen är inte vad som gjorts utan vem som gjort det.

Däri ligger också en del i tankekontollen. OM man är en tankeförbrytare då måste allt som KAN vara ett uttryck för detta brott bestraffas.

Kyrkliga Betraktelser sa...

Precis.

Anonym sa...

http://kyrkaochfolk.se/index.php/artiklar/oevriga-artiklar/327-domkapitlen-raettvisa-domstolar

Populisten sa...

Det slår mig att detta kan vara ett utmärkt tillfälle att blottlägga dårskapen lite mer officiellt. Biskop Martin Lind borde naturligtvis anmälas till ansvarsnämnden med hänvisning till utslaget i Stockholms domkapitel varpå ansvarsnämnden har valet mellan att klandra en biskop, vilket de inte direkt verkar angelägna att göra, eller idiotförklara domkapitlet i Stockholm. Naturligtvis måste de välja det senare om än med snygga formuleringar.

Annorzzz sa...

Hihi, vilken cirkus! Det är sannerligen beklämmande och tragi-kosmiskt! En blind Lind leder parentationer... ;-)

donmatteo sa...

som den stockholmspräst det syftas på och som nu alltså lever under "observation" för att bl a ha bett för avlidna, vilket alltså görs i varje begravning, så kan jag väl tillägga det lustiga att domkapitlet svart på vitt skrev att jag borde blivit av med kragen för min nonchalans och arrogans, alltså att man är skyldig mer på personfrågor än sakfrågor, och detta p g a att jag dristade mig att citera bekännelseskrifterna, olika konciliebeslut och en drös kyrkofäder i mitt svar på anklagelserna, och det gör man inte ostraffat. domkapitlet skrev också, jag har brevet kvar, att "NN citerar till sitt försvar Luther och bekännelseskrifterna, vilket domkapitlet anser vara irrelevant", och därmed fanns det ju inte så mycket mer att göra...

Erik sa...

Kanske borde redaktörerna till kyrkohandboken 1986 också anmälas till respektive domkapitel. För att inte tala om alla som satt i kyrkomötet när den antogs. Den som undrar varför borde detaljstudera förbön 1.

TR sa...

Man mins också att fallet i stockholm där kh och dissident näpsades sammanföll med att församlingen motsatte sig stiftsstyrelsens beslut att slå samman församlingen med grannarna. Kan det finnas ett samband?

Mäster Abraham sa...

@donmatteo: "NN citerar till sitt försvar Luther och bekännelseskrifterna, vilket domkapitlet anser vara irrelevant", och därmed fanns det ju inte så mycket mer att göra...

Jag försöker hitta lämpliga ord men kan inte.

Populisten sa...

@donmatteo
Nu blev du ju inte avkragad, men låt oss ponera att det gått så illa. Hade du då inte kunnat stämma stiftet för den ekonomiska skada du lidit genom att på oriktiga grunder fått yrkesförbud? Rimligen skulle det svar du skriftligen fått av domkapitlet legat stiftet ordentligt i fatet i en domstolsförhandling när man betraktar den ed som domkapitlets ledamöter avlagt (9:e kap 9:e paragrafen i kyrkoordningen).

"Jag NN lovar och försäkrar på heder och samvete att jag i trohet mot kyrkans lära och ordning
efter bästa förstånd ska fullgöra det uppdrag som ledamot av domkapitlet vilket har anförtrotts mig
och inte yppa något som förekommit vid domkapitlets överläggningar."

Särskilt som kyrkoordningens första kapitels första paragraf slår fast läran genom att hänvisar till Konkordieboken och de övriga bekännelseskrifterna.

Fick du reda på vilka av de skäl för diciplinåtgärd som anges i 31 kap. 12:e paragraf som domkapitlet stödde sig på?

Lärjungen sa...

Det som här dryftas har sannerligen en potential att utvecklas till en veritabel och i det långa perspektivet välgörande cirkus inför öppen ridå. Men då måste ju också någon ta det faktiska steget att anmäla parentationen i fråga. Att stanna i den bekännelsetrogna bubblan och tycka synd om varandra leder ju ingen vart.

Populisten sa...

Manuell ping :-)

http://populisten.wordpress.com/2011/02/09/har-stockholms-stift-uttratt-ur-den-evangeliskt-lutherska-svenska-kyrkan/

donmatteo sa...

jag tror väl också att min egen dom delvis har att göra med andra saker, som att de ekumeniskt inspirerade gudstjänster vi hade i fastan och påaken under några år var så populära och det är ju alltid farligt, att vi kraftigt motsatte oss sammanslagningarna i innerstan, överklagade allt etc. och naturligtvis att flera s k högkyrkliga organisationer har församlingen som mötesplats, till råga på allt inbjudna av den kvinnliga kyrkoherden och henne kommer man ju inte åt, utan då får man slå åt andra håll. (för att klargöra så var det förutom mig, den tillfälligt vikarierande, manliga kyrkoherden som varnades, under en period när ordinarie, kvinnlig kyrkoherde var sjukskriven)

donmatteo sa...

det intressanta var ju att en sekreterare i domkapitlet uttalade sig i kyrkans tidning några dagar före domen avkunnades och bl a kommenterade min nonchalans och ironi och också ansåg att jag därmed borde ha avkragats men att domkapitlet stannad med observation. alltså man kungör vad domen skall bli, innan den avkunnats. om detta försiggåt i normal, svensk domstol, undrar hur medierna hade reagerat...

donmatteo sa...

skälet till disciplinåtgärden var alltså att jag avvikit från svenska kyrkans lära och därmed inte levt efter mina prästlöften. det var ett antal olika anklagelser, bl a utdelande av förkonsekrerat nattvardsbröd, att diakoner användes alltför liturgiskt ("då svenska kyrkan inte har ett liturgiskt diakonat", vilket man alltså slog fast för hela kyrkan och för all framtid...), att jag använt en syndabekännelse från den ekumeniska tidegärden (godkänd i förordet av dåvarande ärkebiskopen weman..., men alltså inte tillåtet för användning i stockholms stift...)och mycket annat, men det koncentrerades ner till tre punkter som jag dömdes för: att jag bett om gudsmoderns och helgonens förböner, att jag bett för de avlidna på ett sådant sätt att det kunde tänkas att jag ville påverka deras tillstånd (i alla begravningar ber man ju att gud skall ge de avlidna sitt ljus (istället för mörker...) och sin frid (istället för ofrid, får man anta), men då jag påpekade detta, betraktades det alltså som arrogant...), samt den tredje och sista, att jag använt olja för smörjelse och korstecknande i samband med enskild förbön för de deltagare som så ville, och som domkapitlet konstaterade: "olja används inte i svenska kyrkan". tilläggas kan att olja användes regelbundet under samma tid i själva domkyrkoförsamlingen, men då av kvinnlig, "rättlärig" präst...

Annorzzz sa...

Detta var synnerligen intressant! Helt otroligt! Stockholms - SvK:a - stift var (när jag bodde där) ett skämt, men har nått under sin egen lägsta nivå...

Fantastico!

Populisten sa...

@donmatteo
Ack ja vilket digert "syndaregister" du kan visa upp. Det visar med all önskvärd tydlighet hur tillståndet är i vårt kära stift.

Nu är jag juridisk lekman, men efter att ha läst vad som lagts dig till last känner jag mig än mer säker på att du skulle vinna en civilrättslig process om du kan visa att du lidit skada av beslutet (t.ex. om det slutar med avkragning efter prövotiden).

En fråga slutligen. Eftersom du anses ha avvikit från läran utgår jag från att du under din prövotid får extra och välplanerad andlig och liturgisk vägledning för att, så att säga, komma tillbaka på rätt spår. Kan du dela med dig något om hur denna vägledning ser ut och är planerad?

Mäster Abraham sa...

@donmatteo: jag skulle vilja komma i kontakt med dig. Skicka ett mail till ettevangelisktrike@sverige.nu.

donmatteo sa...

till dem som undrat över min "tillrättavisande undervisning", så hände efter domen ingenting. absolut ingenting. vare sig biskop eller någon annan tog kontakt med mig och sedan skedde ju ett biskopsbyte. jag tog själv, efter några månader, kontakt med den nye biskopen och mer eller mindre krävde ett samtal med henne, för att s a s ta emot undervisning om det som jag felat i. jag fick uppfattningen att man, när man väl hade markerat mot mig, ville tysta ner det hela och man tyckte inte att någon undervisning/samtal skulle behövas, men jag stod på mig, då det ju var en allvarlig åtgärd och ansåg man att jag avvikit från läran borde man väl ta tag i det hela och "leda" mig rätt, men alltså icke. tills slut fick jag ändå till stånd ett möte med den nya biskopen, som förklarade att man var väldigt ovan vid sådana här saker och knappast hade några rutiner för uppföljning. jag har ännu idag inte fått några reella bevis för att jag avvikit från kyrkans lära. allt jag har fått är en dom...

Populisten sa...

@donmatteo
Det var nog "vägledning" i den stilen jag hade väntat mig. Förljugenheten kan alltså verka total!

Men för den som inte har förstått så är poängen med att inte ha klara regler, inte tala om vad en anklagad har gjort för fel och att inte erbjuda verklig rehabilitering att man kan utdela straff helt godtyckligt. Taktiken är vanligt förekommande inom alla förtryckarregimer som kräver total lydnad och lojalitet, inte till en viss lära eller ideologi, utan till person och organisation. Till slut blir det enda sättet att undgå kritik och bestraffningar att alltid ängsligt iaktta den överordnade för att kunna lyda minsta vink och följa minsta nyck helt utan att bry sig om eventuella inkonsekvenser. Säger dom att himlen är grön så ska du tycka det och säger de imorgon att den är rosa så ska du säga att den är rosa och att det alltid varit så.

donmatteo sa...

Uppdatering (för de som eventuellt är intresserade av utvecklingen i Svenska kyrkan)

Förvecklingarna går vidare i detta fall. Till min kännedom har nu kommit att en kollega ånyo ämnar anmäla mig till domkapitlet, för att jag vid senaste högmässa vid beredelseorden formulerat dessa (enl. kyrkohandboken) fritt i form av en bön, att jag sagt ".. tillsäger jag dig..." istället för "...säger jag dig..." vid avlösningen, att jag vid fridshälsningen lagt till orden "Jesus sade: Min frid ger jag er..." o s v, att jag vid välsignelsen sagt "I Guds Faderns och..." istället för "I Faderns och...", att jag i samband med gudstjänst burit en kalott, att jag lett beredelsen framför ett versus populum-altare istället för bakom, att ljusbärarna stod runt altaret vid nattvardsbönen för att markera Kristi närvaro, ja, det är det jag fått veta... Så är läget i Svenska kyrkan idag...och får domkapitlet chansen att ta kragen så tvekar de säkert inte...

Populisten sa...

@donmatteo
Dårskaperna når med andra ord oanade höjder. Vad är nästa steg, att anmäla prästen om han harklar sig på fel ställe? Tar dom kragen så ska du på allvar överväga civilrättslig process.

Det skulle förstås vara intressant med ett utlåtande från en jurist om möjligheterna att vinna. Någonstans i den traditionellt kristna kyrkligheten borde det väl finnas en civilrättsjurist som kan bedöma detta?

L sa...

Blir väldigt förvånad över att domkapitlet reagerade mot att Du hade använt dig av olja vid personlig förbön. Det är ju helt i linje med Jakobsbrevets undervisning. Likaledes har jag mött många präster som har använt sig av olja. Kanske kan man tycka domkapitlet borde gå an mot Askonsdagens mässa där man tecknar var och en som vill med ett kors av aska i pannan. Nu menar jag inte att det är fel, men för de sekulära medlemmarna i SvK som uppenbart är överrepresenterade i Stockholms stift borde det väl vara sak samma.