2009-02-08

SVENSKA JOURNALISTER OCH EXKOMMUNICERINGAR

Nu kommer Kyrkliga Betraktelser ge sig in i ett mycket känsligt ämne. Nämligen den inomkyrkliga ange-lägenhet som nämnts i nästan varje svensk tidning och TV-kanal de senaste tre veckorna: SVT:s "avslöjande" av det romersk-katolska Prästbrödrasällskapet Pius X (FSSPX).

I reportaget och i media har brödraskapet sedan dess beskrivits som "ultrakonservativt", ett gäng "böghatare", "muslimhatare" och "förintelseförnekare", ja till och med "nazister". Vad detta böghat, muslimhat och denna nazism består i gick man aldrig riktigt in på, och dessutom vad är egentligen "ultrakonservatism"? Den pinsamme biskop Williamsons förintelsereducering (som inte alls kan kallas "förintelseförnekelse") må vara fullständigt avskyvärd och absurd, men jag förstår inte detta hetsande och formliga utkräkande av värdeladdade begrepp!

Kallar man någon för "ultrakonservativ" då får man ge exempel på vad det betyder; om det handlar om motstånd mot abort, preventivmedel, kvinnliga präster etc, då förstår inte jag varför Stockholms katolska stift slapp undan så lätt. Kallar man någon för "böghatare", ja då får man minsann visa på hur detta "hat" kommer till uttryck. Är det "hat" att mena att homosexuellt leverne är synd? Är det "hat" att inte vilja viga homosexuella till äktenskap? Samma sak gäller bruket av ordet "muslimhatare"; var ärkebiskop Marcell Lefebvres skepsis mot islam och motstånd mot ökad muslimsk invandring till Frankrike, och rädsla för en eventuell islamisering, "hat" mot muslimerna som sådana? På vad sätt är det hat? Att en del av sällskapets sympatisörer (mig veterligen kan inte lekmän bli medlemmar i FSSPX) har kopplingar till nationalistiska grupper, vet inte jag om det innebär att "SSPX hyser nazister"...

Vår egen mediala och rikspolitiska knähund till kyrkoledning basunerar ut i pressmedelande att man inte vill ha några "nazister i våra kyrkor". Som vanligt blir det bara löjligt och ogenomtänkt. Inte ett uns till kritiskt tänkande eller problematisering av frågan, t.ex: -Är allt vi hör i media sant? - Skall verkligen alla dras över samma kant? -Skall inte våra kyrkor vara öppna för alla som vill be där? Nej, Svenska kyrkans ledning får panik och blir rädd för sin image. Mer behövs inte sägas om det...

Och så hände det: +Williamson (bilden) och hans biskopskolleger återupptogs i den Romersk-katolska kyrkans sakramentsgemenskap. Deras exkommunicering från 1988 drogs tillbaka. I media blev detta ytterligare en skandal. I SVT:s Uppdrag granskning veckan efter (som egentligen bestod i ett enda skrytande om hur känt "scoopet" blivit i internationell media) får vi höra hur upprörda alla är, många med rätta över Williamsons galna övertygelser förvisso, men värst är det när ordföranden för Judiska Centralrådet har mage att mena att påvens behandlande av ärendet säger en del "om påven och hans bakgrund".

Vad innebär då hävandet av exkommunikationen? Jo, att biskoparna får ta del i Romersk-katolska kyrkans sakrament. I kommunionen, dvs. mottagandet av Kristi kropp och blod i mässan. Schismen är fortfarande kvar. FSSPX får inte viga fler präster, diakoner och subdiakoner. Så är det. +Williamson & Co. är inte biskopar bland andra romersk-katolska biskopar. Att detta främst handlar om själavård tycks ha gått journalisterna förbi! Sedan måste också markeras att FSSPX:s biskopar blev exkommunicerade för att de vigdes olagligt mot den förre påvens vilja, inte för att rörelsen hyser politiskt suspekta sympatisörer. Sedan skall det också markeras att +Williamsons absurda ifrågasättande av en viss avrättningsmetod vid och omfattningen av Förintelsen inte är att betrakta som synd. Men det tycks också gått journalisterna förbi...

Sist vill jag dock markera att jag inte hyser sympatier för FSSPX som sådant. Jag har själv personligen utsatts för deras representanters okristliga och rent högmodiga behandlande av oss som enligt dem står utanför den romerske biskopens jurisdiktion. Man hyser många kufar. Man inriktar sin förkunnelse på politik snarare än uppbyggelse. Man viger olämpliga, oartiga och rent osymptatiska unga män till präster. Men trots allt detta ger jag inte SVT rätt att på ett sånt orättvist sätt vinkla och hetsa!

4 kommentarer:

Joacim sa...

Detta kommer väl något försenat, men vilka kufar menar du , och på vilket sätt har Ni träffat dessa representanter, Ni måste ju ha träffat någon oartig präst? När då?
Bara nyfiken?

Kyrkliga Betraktelser sa...

Varför detta intresse för detaljer?

Joacim sa...

När man påstår att man har träffat många kufar, utan något som helst stöd så kan det självklart tolkas som att så är sanningen, jag som själv går till SSPX mässor har inte samma upplevelse som Du, och därav intresset till era påståenden. Om Du själv har blivit utsatt för något högmod så är det inte säkert att så är fallet, det är inte min upplevelse av SSPX präster och bröder. Sedan om katoliker som går till dessa mässor inte är trevliga, är helt och hållet en annan sak.

Kyrkliga Betraktelser sa...

Anledningen varför jag inte går in i detalj när jag träffat visst folk och vem jag träffat är helt enkelt för att jag vill fortsätta vara anonym!

Jag har deltagit i mässor som firats av präster i SSPX. Jag har mött folk som är medlemmar som också är medlemmar i uttalat ras-inriktade politiska organisationer: folk med nazisymboler intatuerade i i huden! Om inte de är kufar så säg!

Att sedan vissa präster predikar politik istället för evangelium (utan att dessutom ta av sig manipeln...), suckar vid läsandet av mässbönerna, är allmänt socialt handikappade och saknar kristelig artighet mot "ickekatoliker" (vad de nu tjänar på det: konvertiter?) räcker för mig...